Vecka 9
DÅ var vi bara 3 veckor ifrån att berätta nu då :-)
Kl 13 blir det barnmorska och ikväll besöka föräldrarna.
Jag ska fråga barnmorskan om fosterdiagnostik, extra undersökningar, leverprover, tröttheten och om jag kan läsa om varje veckas utveckling trots att det är tvillingar eller om det skiljer sig i utvecklingen mot en enling.
Tänk att jag har nog börjat vänja mig vid att dem är två, men jag ha inte riktigt accepterat det.
Har också funderat lite på att jag inte är så jättelycklig över graviditeten längre pga detta.
Många tycker att när man kämpat eller om man inte behövt kämpa heller, bara man är gravid ska man skatta sig lycklig och vara nöjd och glad med det. Men människan fungerar inte så. Jag har längtat och är väldigt glad över att lyckas, men jag tycker faktiskt att även jag måste få klaga på att man mår dålig eller känner sig deppig. Man kan inte alltid känna sig på topp. Så här kände jag även när jag inte var gravid och hade kämpat i 5 år utan att lyckas. Alla måste ju faktiskt få befinna sig i stunden ochmå som man gör. Mår man illa och spyr som en gris, så är man antagligen inte super glad äver att vara gravid just då. Tycker då en som kämpar fortfarande att den personen då är otacksam blir det väldigt fel tycker jag :-)
Men som sagt nu är jag glad för att ha lyckats och kommer få super bra med min familj på fyra om en ett drygt halvår :-)
